 |
 |
| Havssulor på Helgoland. Foto: Ola Bondesson |
|
|
I månadskiftet juli/augusti genomförde AviFauna en rekresa till de norra delarna av Vadehavet, ett av Europas verkliga hotspots för fåglar. Vadehavet börjar vid Blåvandshuk norr om Esbjerg och sträcker sig sedan ner genom Danmark, Tyskland till Den Helder och ön Texel i norra Nederländerna. Det är en sträcka på 45 mil innanför de Frisiska öarna med ett gigantiskt tidvattensspel. Vi besökte under resan områden i södra Danmark och norra Tyskland. Här finns det speciella marsklandskapet med sina invallade områden, poldrar (kog på danska eller koog på tyska). Utanför där ligger de ofantliga tidvattensområdena i själva Vadehavet. Där finns de stora tidvattensområden (Wat på tyska) som blottläggs under lågvatten och som är födosöksområden för alla vadarna. På de Frisiska öarna möter man ett annat landskap, även de invallade som skydd mot havet, men med sandstränder och höga klitter ut mot Nordsjön. En del av öarna s.k. hallig är av en annan typ, ursprungligen ett sandrev som man odlat upp. De saknar skyddsvallar och bebyggelsen ligger på konstgjorda kullar. Vi besökte också Helgoland som är en stor sandstensklippa ute i havet med sjöfågelkolonier. I detta område skådade vi under 7 heldagar, en halvdag samt en morgon. Vädret var blandat, men i stort sett hade vi tur och kunde skåda maximalt utan större väderpåverkan. Totalt noterades 124 arter under resan, då är inte röd glada och lärkfalk som sågs i Sverige medräknade. Vi besökte överhuvudtaget inga skogsmiljöer så arter som rödhake, taltrast, bofink, blåmes etc. saknas.
|
 |
| Fågelskådning från fågeltornet på norra Langeness. Foto: Ola Bondesson |
|
|
Resan genomfördes i lugnt tempo med minibuss från Växjö, totalt körde vi drygt 200 mil. Några dagar använde vi oss av cykel när vi var ute på öarna vilket ger härlig närkontakt med fåglarna och naturen. Huvudmålet var att få se och studera de jätteflockar av vadare som samlas i Vadehavet. Vid den här tiden på året domineras vadarflockarna av adulta fåglar i sommardräkt och att se dem är en verklig skönhetsupplevelse. Masseffekten av att se så många vadare tillsammans och de mönster som flockarna skapar, är bara det en stor upplevelse och skäl nog för ett besök. Centralt för vadarskådning i Vadehavet är att hålla koll på tidvattenstabellerna och vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Högvatten gör att vadarna trängs upp mot land och då har man goda möjligheter att se vadarna bra. Det har idag blivit mycket enklare genom de appar som finns tillgängliga på marknaden idag. De största flockarna vi såg bestod av kustsnäppor och uppskattades till 50 000 individer. God tvåa var kärrsnäppan med flockar upp till 30 000 ex och som god trea myrspov med 15 000. Även stora flockar av strandskator, skärfläckor, ljungpipare, tofsvipa och storspovar sågs.
|
 |
| Kustsnäppor på Langeness. Foto: Ola Bondesson |
|
|
De första tre nätterna bodde vi ute på Langeness, en av 10 återstående hallig i Tyskland och även den största. En hallig är en mindre ö utan skyddsvallar som skapats från ett rev. Därför översvämmas de flera gånger varje år och all bebyggelse måste placeras på uppbyggda kullar s.k. terp (warf på tyska). En mycket speciell miljö där marrisp, (Limonium vulgare, Halligflieder på tyska och Common Sea Lavender på engelska) en släkting till trift, är en framträdande växt som trivs i den mycket speciella miljön på saltängarna. Trots att Langeness är den största halligen på 956 ha med 16 terper bor här endast cirka 110 personer. På grannön Hallig Hooge som är näst störst bor det cirka 120 personer. På de här öarna är man verkligen mitt ute i Vadehavet omgiven av fåglar. Det var här vi hade de största flockarna av strandskator, kustpipare, ljungpipare, kustsnäppor, myrspovar och gluttsnäppor.
|
 |
| Myrspovar på Langeness. Foto: Ola Bondesson |
|
|
De återstående fem nätterna bodde vi på Hotel Arlau Schleuse alldeles intill den fina fågellokalen Beltringharder Koog i norra Tyskland. Hotellet ligger optimalt mitt ute i naturen och när en av deltagarna steg ut på morgonen satt en vitstjärnig blåhake på gången från parkeringsplatsen. Den häckar alldeles i anslutning till hotellet och man har en fin promenadstig i blåhakemarker där vi även observerade rördrom, smådopping, vattenrall, gök, skäggmes och pungmes under våra morgonpromenader. Tar man bilen är det bara 5-10 min till helt annorlunda skådarmarker i själva koogen med svarthalsad dopping, änder och vadare. Hotellet ligger också nära andra bra fågellokaler i Nordtyskland – Katinger Wat, Westerhever, Tetenbüller Speicherkoog och Hauke-Haien Koog. Det är också bara fem mil upp till gränsen och Rickelsbüller Koog, Margrethe Kog samt Vidåslusen, alla utmärkta fågellokaler.
|
 |
| Sävsångare, en av de arter som finns utanför knuten på Arlau Schleuse Hotel. Foto: Ola Bondesson |
|
|
En av dagarna åkte vi ut till Helgoland från Büsum. Det är en heldagsutflykt och båtturen tar 2½ timme i vardera riktningen och man får 4 timmarh på sig att vandra runt ön. Det är inte en stor ö bara 1 km2 och är Tysklands enda fågelberg med häckande havssulor, stormfåglar, tretåiga måsar och sillgrisslor. Vill man fotografera havssulor är Helgoland ett utmärkt mål. Där finns ju också en välkänd fågelstation och ön är en raritetsmagnet under flyttider. Det är också en turistfälla med många dagsbesökare, restauranger, hotell och stor taxfree försäljning, men det kan man bortse från, upplevelserna är härliga. Båtturerna är också givande och vi såg t.ex. tumlare och stora flockar med svarttärnor ute till havs.
|
 |
| Fågelbergen på Helgoland. Foto: Ola Bondesson |
|
|
En av dagarna besökte vi Amrum som är en typisk frisisk ö med skog, stora sandstränder och dynområden samt strandängar, odlad mark och med mindre stadsbebyggelse. Där hyrde vi s.k. E-bikes och cyklade runt ön. Det ger en härlig upplevelse att susa fram genom naturen på detta vis och på ön finns fina cykelvägar som tar en bort från biltrafiken. Runt Amrum finns många fina områden för vadare, arter som silltrut, kentsk tärna, småtärna och svarthakad buskskvätta häckar. Det här är också en mycket typisk turistö med stort besökstryck. Båtturen ut tar 1½ timme och kan erbjuda fin skådning, tyvärr hade vi dåligt väder på utfärden när det rådde lågvatten och skådningen är som mest intressant.
|
 |
| Kustsnäppor med färjan ut till Amrum i bakgrunden. Foto: Ola Bondesson |
|
|
Några av de fågelarter vi såg:
Stripgås Anser indicus Häckar säkerligen i vilt tillstånd i området. >30 ex sågs vid Hauke-Haien Koog 3/8.
Dvärgkanadagås Branta hutchinsii 2 ex tillsammans med vitkindade gäss Hauke-Haien Koog 3/8.
Nilgås Alopochen aegyptiaca Cirka 100 ex Hauke-Haien Koog 3/8.
Svarthalsad dopping Podiceps nigricollis Observerad i Katinger Wat, Beltringharder Koog samt Hauke-Haien Koog.
Stormfågel Fulmaris glacialis 5 ad 5 pull Helgoland 2/8, enda häckplatsen i Tyskland.
Havssula Morus bassanus Kolonin på Helgoland är Tysklands enda häckplats för arten. Antalet par är i stadigt ökande och 2003 häckade 145 par
|
 |
| Havssula 3K-fågel Helgoland. Foto: Ola Bondesson |
|
|
Rördrom Botaurus stellaris 1 ex hördes vid Arlau 1/8.
Ägretthäger Egretta alba 1 ex Katinger Wat 1/8. Arten är på väg att etablera sig som häckfågel i Tyskland.
Skedstork Platalea leucorodia Häckar numera på hallig Oland utanför Hauke-Haien Koog. Vid vårt besök räknade vi som mest 270 ex Hauke-Haien Koog 4/8.
Ängshök Circus pygargus Observerad med 3 ex under resan.
Duvhök Accipiter gentilis 1♀ Beltringharder Koog 1/8.
Stenfalk Falco columbaris 1 ex vid Südhörn på Langeness 30/7.
Pilgrimsfalk Falco peregrinus 1 juv jagade vid Hauke-Haien Koog 3/8.
Skärfläcka Recurvirostra avosetta Arten samlas i stort antal i områdena söder om vallen ut till Rømø utanför Ballum Sluse. Det största antalet noterade vi 3/8 då vi uppskattade antalet till 3 000 ex.
Ljungpipare Pluvialis apricaria Flera mycket stora flockar av ljungpipare noterades under resan bl.a. >5 000 ex på Langeness 29/7.
Kustpipare Pluvialis squatorola Ses i mycket större antal än man är van vid. Största dagsnoteringen blev >100 ex under flera av dagarna
Kustsnäppa Calidris canutus Ses i mycket stora flockar. Den största var 50 000 ex på Langeness 30 juli.
|
 |
| Kustsnäppor på Langeness. Foto: Ola Bondesson |
|
|
Spovsnäppa Calidris ferruginea Observerades på 5 av resans dagar dagar, men inte i något större antal. Högsta dagssiffran var 50 ex 4/8.
Kärrsnäppa Calidris alpina Vanligaste vadaren, ses i mycket stora antal. Den största flocken sågs längst in i viken söder om vallen ut till Rømø 4/8 och uppskattades till 30 000 ex.
Rödspov Limosa limosa Observerades vid Hauke-Haien Koog och Beltringharder Koog med som mest 45 ex vid Hauke-Haien Koog 4/8.
Myrspov Limosa lapponica Observeras i mycket större antal än man är van vid. Den största flocken på cirka 15 000 ex observerades på Langeness 31/7.
Storspov Numenius arquata Stora flockar ses vid den här tiden, den största flocken observerades på Amrums östkust norr om Norddorf med >3 000 ex 4/8.
Svartsnäppa Tringa erythropus Är en intressant art att studera vid Vadehavet den här tiden på året. Den finns i alla upptänkliga variationer från fåglar i komplett sommardräkt till andra i fullständig vinterdräkt och alla variationer däremellan. Största antalet blev 200 ex 4/8 vid Margrethe Kog.
Gluttsnäppa Tringa nebularia Stora antal noterades under resan som mest 1 000 ex på Langeness 30/7.
Dvärgmås Larus minutus 1 ad Helgoland Bucht 2/8, 11 2K-fåglar Hauke-Haien Koog 3/8 samt 10 2K-fåglar Rickelsbüller Koog 3/8.
Tretåigmås Rissa tridactyla Vanlig häckfågel på Helgoland, Tysklands enda koloni.
Svarttärna Chlidonias niger Minst 100 ex Helgoland Bucht 2/8 samt 15 ex Rickelsbüller Koog 3/8.
|
 |
Tärnor är ett dominerande inslag i Vadehavet den här tiden på året. Under resan observerade vi fem arter. På bilden en fisktärna vid Schlüttsiel. Foto: Ola Bondesson
|
|
|
Sillgrissla Uria aalge Häckar ute på Helgoland med drygt 2 500 par. Nu hade alla ungarna hoppat vid vårt besök, men vi såg många fåglar ute till havs i Helgoland Bucht från färjan 2/8. Många var ungar tillsammans med en förälder.
Skärpiplärka Anthus petrosus 1 juv Treuberg på Langeness 31/7 tyder på häckning. Arten är mycket ovanlig som häckfågel i Tyskland.
Blåhake Luscinia svecica cyanecula Den vitstjärniga rasen häckar i området. 1 ex vid Arlau 1/8, 3/8 samt 5/8.
Svartrödstjärt Phoenicurus ochruros 1 ex i hamnen Büsum 1/8 samt 1 ex vid parkeringen Dagebüll 4/8.
Svarthakadbuskskvätta Saxicola torquata 1 juv i dynområdet vid fyren på Amrum 4/8.
Skäggmes Panurus biarmicus Endast observerad vid Arlau 1/8 samt 5/8.
Pungmes Remiz pendulinus 1 juv Beltringharder Koog utanför Arlau 1/8.
Svart kråka Corvus corone corone Observerades under samtliga av resans dagar. Är normalt den ras som skall förekomma i sydvästra Jylland, men flera hybrider med grå kråka observerades.
Kornsparv Emberiza calandra 1 sjungande ex norr om Hjerpsteds kyrka 4/8.
|
 |
| Hämplinghanne, en av karaktärsarterna vid Vadehavet. Foto: Ola Bondesson |
|
|
Några andra djurarter vi såg:
Gråsäl Halichoerus (Phoca) grypus Arten är ovanlig i Vadehavet. Vi observerade cirka 10 ex kring Helgoland 2/8
Knubbsäl Phoca vitulina Den vanliga sälarten i Vadehavet. Vi såg stora flockar utanför Hallig Hooge och Büsum från färjan respektive båten och enstaka ex på andra ställen.
Tumlare Phocoena phocoena 2 flockar från båten till Helgoland 2/8.
Klumpfisk Mola mola 1 ex från båten till Helgoland 2/8.
|
 |
Marrisp Limonium vulgare på Langeness, en mycket speciell växt för saltängarna vid Vadehavet. Foto: Ola Bondesson
|
|
|
Ola Bondesson
|
Kortrapport från en resa augusti 2009
|