 |

 |
Björktrast |


 

|  |  | 
Björktrast

Björktrast © Steve Dahlfors Flera bilder på björktrast
Latinskt namn:
|
Turdus pilaris - vilket betyder, trast som fångas med tagelsnaror
|
Typiska kännetecken:
|
25cm. Skiljs lätt från övriga trastar genom kombinationen av grått huvud, grå övergump och rödbrun rygg.
|
Finnes:
|
Förekommer allmänt till ganska allmänt från nordligaste Lappland ner till södra Skåne.
|
Äter:
|
Tar ofta sin föda ute på öppna fält, gräsmattor eller liknande, där de i första hand söker efter mask, men också snäckor, insekter, spindlar och andra smådjur. Under hösten och vintern äter björktrastarna med stor förtjusning bär och frukter av olika slag.
|
Läte:
|
Locklätet är ett ljudligt skrockande ”schäck, schäck”. Sången är ett obestämt pladdrande, en blandning av skrockande, gnisslande och visslande läten.
|
Häckar:
|
Häckar både i enstaka par och i kolonier på ett hundratal par. Boet byggs på varierande höjd i träd, från kanske tio meter, ner till en meters höjd och ibland även direkt på marken. Boet byggs av gammalt gräs, som med hjälp av lera formas till en djup skål.
|
|
Namnet nämns 1538, men det är osäkert om det gällde just björktrasten eller om det gällde för trastar i största allmänhet. Som namn på den trast som nu är björktrast, infördes 1824. ”Björk-” torde syfta på att den gärna håller till i björkskog. Arten har även kallats kramsfågel och snöskata.
Under hela 1900-talet, och särskilt efter 1950, har björktrasten ökat kraftigt i antal över hela Sverige. I samband med detta blev den allmän i norra Lapplands skogsområden där den tidigare var sällsynt.
Liksom koltrasten har björktrasten anpassat sig till att häcka i anslutning till mänsklig bebyggelse. De första fynden i tätortsmiljö gjordes i Göteborgstrakten på 1930-talet.
Boet som byggs på ett par dagar behöver nödvändigtvis inte alltid vara placerat uppe i ett träd. Ibland byggs det på gatuskyltar, i rishögar eller ovanpå en fågelholk.
De fem till sex äggen ruvas av honan i två veckor och sedan hjälps makarna åt med matningen. I södra Sverige läggs ofta två kullar.
Björktrastarna brukar försvara sitt bo intensivt mot inkräktare, och de är kända för att anfalla i störtdykningar och spruta spillning över fridstöraren.
De flesta björktrastarna flyttar söderut under oktober och november. Speciellt i norra delarna av Sverige är den en utpräglad flyttfågel, medan i södra delarna av landet ofta övervintrar.
Stora flockar av flyttande björktrastar har synts även under vintermånaderna i de södra landskapen. Flera gånger i Skåne har man sett flockar flytta både åt norr och åt söder samtidigt.
Den svenska populationen är uppskattad till 750.000 – 1.500.000 par.
Källa: Steve Dahlfors

|  | 

|
|