Latinskt namn:	Turdus pilaris - vilket betyder, trast som fångas med tagelsnaror
Typiska kännetecken:	25cm. Skiljs lätt från övriga trastar genom kombinationen av grått huvud, grå övergump och rödbrun rygg.
Finnes:	Förekommer allmänt till ganska allmänt från nordligaste Lappland ner till södra Skåne.
Äter:	Tar ofta sin föda ute på öppna fält, gräsmattor eller liknande, där de i första hand söker efter mask, men också snäckor, insekter, spindlar och andra smådjur. Under hösten och vintern äter björktrastarna med stor förtjusning bär och frukter av olika slag.
Läte:	Locklätet är ett ljudligt skrockande ”schäck, schäck”. Sången är ett obestämt pladdrande, en blandning av skrockande, gnisslande och visslande läten.
Häckar:	Häckar både i enstaka par och i kolonier på ett hundratal par. Boet byggs på varierande höjd i träd, från kanske tio meter, ner till en meters höjd och ibland även direkt på marken. Boet byggs av gammalt gräs, som med hjälp av lera formas till en djup skål.

Namnet nämns 1538, men det är osäkert om det gällde just björktrasten eller om det gällde för trastar i största allmänhet. Som namn på den trast som nu är björktrast, infördes 1824. ”Björk-” torde syfta på att den gärna håller till i björkskog. Arten har även kallats kramsfågel och snöskata.
Under hela 1900-talet, och särskilt efter 1950, har björktrasten ökat kraftigt i antal över hela Sverige. I samband med detta blev den allmän i norra Lapplands skogsområden där den tidigare var sällsynt.
Liksom koltrasten har björktrasten anpassat sig till att häcka i anslutning till mänsklig bebyggelse. De första fynden i tätortsmiljö gjordes i Göteborgstrakten på 1930-talet.
Boet som byggs på ett par dagar behöver nödvändigtvis inte alltid vara placerat uppe i ett träd. Ibland byggs det på gatuskyltar, i rishögar eller ovanpå en fågelholk.
De fem till sex äggen ruvas av honan i två veckor och sedan hjälps makarna åt med matningen. I södra Sverige läggs ofta två kullar.
Björktrastarna brukar försvara sitt bo intensivt mot inkräktare, och de är kända för att anfalla i störtdykningar och spruta spillning över fridstöraren.
De flesta björktrastarna flyttar söderut under oktober och november. Speciellt i norra delarna av Sverige är den en utpräglad flyttfågel, medan i södra delarna av landet ofta övervintrar.
Stora flockar av flyttande björktrastar har synts även under vintermånaderna i de södra landskapen. Flera gånger i Skåne har man sett flockar flytta både åt norr och åt söder samtidigt.
Den svenska populationen är uppskattad till 750.000 – 1.500.000 par.