 |
|
SOFs handlingsprogram för fågelskydd |
|  | |
SOFs handlingsprogram för fågelskydd
VÄND TRENDEN FÖR UTSATTA FÅGELARTER – HANDLINGSPROGRAM FÖR SVENSKT FÅGELSKYDD
SOF anser att en nysatsning på svenskt fågelskydd måste inledas snarast. Detta bör ske bl a mot bakgrunden att många svenska fågelarter har under de senaste åren minskat kraftigt. Sverige har mycket bra förutsättningar för att bedriva ett effektivt fågelskyddsarbete. Få andra länder har en sådan stor kader av volontärer som på sin fritid år efter år inventerar, ringmärker, matar och bidrar med insatser att skydda fåglarna och deras livsmiljöer. Sverige har också en hög ambition på miljöområden med bl a de 15 miljömålen som riksdagen beslutat om. Lägg därtill goda resurser med miljövårdande myndigheter och ett uttalat sektoransvar på miljöområdet.
Trots det fungerar fågelskyddet idag dåligt. Fåglar har en låg status i samhällsplaneringen, förståelsen och kunskapen om fåglar är generellt sett låg hos beslutsfattande myndigheter och när det verkligen kommer till kritan gynnas ofta ekonomiska intressen framför fåglarna.
SOF tror dock att det finns möjligheter att vända denna utveckling. Det kommer att kräva en tydligare fokusering från myndigheternas sida, en bättre samordning av resurserna där ett nära samarbete mellan den ideella sektorn, myndigheter och företag.
”Genom att ge ut SOFs handlingsprogram för fågelskydd hoppas vi att intresset för fågelskydd skall öka” säger Lars Lindell ordförande i SOF
”Framför allt är det en försämring av fåglarnas livsmiljöer som har lett till minskningen av svenska fågelpopulationerna” säger SOFs fågelskydds chef Björn Welander. Fåglar som är knutna till jordbrukslandskapet och skogslevande arter är de som främst har drabbats.
I handlingsprogrammet redogörs för vilka mål och åtgärder som krävs för att vända den negativa trenden. Det handlar om såväl specifika som generella åtgärder och det berör såväl myndigheter och företag som miljöorganisationerna.
SOF:s 10 viktiga punkter för ett bättre fågelskydd
1. Fler områden bör skyddas som SPA enligt Natura 2000.
Särskilt viktigt är det att komplettera områden som är så kallade Important Bird Areas (IBA) enligt BirdLife International. Ett väl genomtänkt system för hur skötseln av dessa områden påverkar fågelpopulationerna måste initieras.
2. Åtgärdsprogram för hotade fågelarter skall upprättas: För ett flertal svenska arter behövs särskilda planer med målet att arterna skall vara livskraftiga. Arter som SOF anser bör prioriteras är fjällgås, dubbelbeckasin, jaktfalk och kornknarr. För dessa arter bör ett åtgärdsprogram finnas klart innan utgången av 2004.
3. Förbättring av stöd och support för gårdar som genomför speciella åtgärder som gynnar utsatta fåglar i jordbrukslandskapet. Ett kraftigare stöd till jordbruk i marginalbygder som förhindrar nedläggning. Ökad satsning på naturbetesmarkerna där satsningar görs på restaureringar av igenväxta marker.
4. Fåglar måste tas med i samhällsplaneringen på ett helt annat sätt än idag (jämför Storbritanniens livskvalitetsindex där fåglar är en viktig indikator på livskvalitet). Kompletterande nationella monitoring-program av framför allt utsatta arter samt svenska ”ansvarsarter”(arter som där en stor del av den europeiska populationen häckar inom landet) måste få ökade resurser.
5. Höj kraven på miljökonsekvensbeskrivningar vid olika exploateringsprojekt. Detta gäller bl a exploatering av ”lufthavet” i form av vindkraftverk och 3G-master. Fågelfaunan behandlas mycket marginellt i de flesta MKBer som bl a Banverket, Vägverket, vissa vindkraftsexploatörer m fl presenterar. Standarden måste höjas avsevärt för att uppfylla kriterierna i den nuvarande miljöbalken.
6. Inrättande av ”marina reservat” på framför allt utsjöbankar som Hoburgs bank, Lilla Middelgrund och Midsjöbankarna. Detta innebär begränsning av fisket i dessa områden för att få ner andelen bifångster (cirka 10000 sillgrisslor dör varje år i Östersjön genom bifångster). Sverige bör inleda förhandlingar om att flytta sjöfartsleder för att förhindra oljeutsläpp mitt i viktiga fågelområden.
7. Kvalitén på fåglarnas livsmiljöer i skogen är för dålig för att skogsmesar, hackspettar, lavskrika m fl arter på lång sikt skall kunna bibehålla livskraftiga populationer. Radikala åtgärder som högre målsättningar och tydligare krav på skydd och återskapande av biotoper i skogen med förbättringar i FSC resp PEFC standarder måste till för att vända den negativa trenden. Dessutom är det nödvändigt med tydligare krav i skogslagstiftning och särskilda biotopförbättrande åtgärder i de statliga skogarna.
8. Återskapa miljöer i de hårt brukade slättlandskapen. Dels behöver småbiotoper återställas samt minst 10% av marken lyftas ur produktion årligen genom t ex trädor. En ökad hänsyn under häckningsperioden med förbud mot ogräspustning måste åstadkommas.
9. Fjällmiljön måste värnas. Förhindra exploatering av fjällområdena. Senarelägg starten på ripjakten. Begränsa tillgängligheten i särskilt känsliga områden under fåglarnas häckningstid.
10. Anläggandet av våtmarker genom våtmarksstödet ger för liten positiv effekt för fågellivet trots att stora pengar satsas. En satsning på återskapande av större naturliga våtmarker måste prioriteras. Exemplet sjön Östen visar att det enligt den nuvarande svenska miljöbalken tycks vara svårt att få igenom ändringar av gamla ”sänkningsföretag”.
Detta är ett urval av några punkter i ”Handlingsprogram för fågelskydd”.
Frågor besvaras av
Björn Welander, bjorn.welander@sofnet.org
Lars Lindell, ordförande, lars.lindell@kalmar.mail.telia.com
Handlingsprogrammet finns för nedladdning som pdf-fil här till höger.
| |
Bifogade filer:
|
|
Fågelskydd, Sverige
Överst på sidan