 |
|
Important Bird Areas |
|  | |
IBA-projektet
Frågor och svar om IBA-projektet
Här kan du få svar på några av de vanligaste frågorna om Birdlife Internationals IBA-projekt.
Du kan även ladda ner hela svenska IBA-listan med samtliga av Birdlife International antagna 71 IBA-områden samt de 17 nya områden som SOF har föreslagit. Flera av de gamla områdena har dessutom fått nya gränser vilket lett till justering av arealen.
Läs mer på BirdLife om IBA
1. Vad betyder förkortningen IBA?
IBA betyder Important Bird Areas, viktiga fågelområden. Projektet startades 1989 av Birdlife International - den internationella fågelskyddsorganisation där SOF är svensk partner. Idag ingår i BirdLife över 80 länder i samtliga världsdelar.
2. Varför utser man IBA?
Många fågelarter är koncentrerade till specifika platser under såväl häckning, flyttning, övervintring som ruggning. För att trygga fåglarnas fortlevnad måste vi skydda dessa områden från exploatering, störning m.m. Första steget är att identifiera dessa platser och urskilja de allra värdefullaste fågelområdena i varje land. Det är dessa områden som blir IBA.
3. Hur utses IBA?
För att ett område skall utses till IBA krävs att man har goda uppgifter om området och de fågelarter som finns där. Varje kandidatområde vaskas fram efter särskilda kriterier. Uppgifter om arter och individantal för häckande, rastande och övervintrande fåglar lagras i en databas (World Biodiversity Database) som BirdLife Internationals kontor i Cambridge svarar för. Eventuella hot samt den natur som finns i området noteras också. BirdLife kontrollerar materialet, begär in eventuella kompletteringar och jämför fågeldata med kriteriegränserna. Endast områden som uppfyller något kriterium får IBA-status.
4. Hur fungerar IBA-kriterierna?
IBA-kriterierna skiljer sig något mellan olika världsdelar men är i stort sett desamma över hela världen. För Europas del innebär det att vi har A-kriterier, som ges när ett område är av global betydelse för en art eller distinkt population, B-kriterier som är av europeisk eller regional betydelse för en art, samt C-kriterier, som ges när ett område är av nationell betydelse för en art.
5. Vad är det som skiljer de svenska SPA-kriterierna från IBA-kriterierna?
SPA-kriterierna (i EU:s naturskyddsarbete) är mycket enklare. Enligt dessa så räcker det med tre arter från EU:s bilaga 1 i Fågeldirektivet för att ett område kan avsättas som SPA. IBA-kriterierna är betydligt hårdare eftersom det enligt dessa måste finnas ett minimiantal av en viss art för att området skall få IBA-status.
6. För vilka i Sverige förekommande fågelarter finns IBA-kriterier?
En lista över fågelarter som ingår finns i boken Important Bird Areas in Europe (Heath & Evans 2000). Där anges minimiantal för hur många individer som krävs för att ett område skall nå upp till IBA-kriterierna.
7. Vilka ansvarar för IBA?
Det internationella IBA-projektet har huvudkontoret i Cambridge. För det europeiska IBA-projektet ansvarar BirdLifes Europakontor i Holland. I varje enskilt land har den nationella fågelskyddsorganisationen en IBA-koordinator som skall se till att listan över och informationen om IBA-områden hålls uppdaterad. SOF ansvarar för denna funktion i Sverige.
8. Vad säger EU om IBA?
Enligt en dom i EU-domstolen i maj 1998 är EU-nationerna skyldiga att skydda de viktigaste fågellokalerna för arter som har hög prioritet i EU:s fågelskyddsarbete. Ett sätt att välja ut de viktigaste platserna är med hjälp av IBA-kriterierna. Därför kommer IBA-kartläggningen att påverka fågelskyddet positivt i Europa, framför allt i EU-länderna.
9. Hur många IBA finns det?
Det finns för nuvarande 71 i Sverige, över 4.000 i Europa samt totalt drygt 20.000 i hela världen.
10. Vad händer när ett område utsetts till IBA?
IBA-statusen innebär inte något skydd. Däremot så anger det att området är internationellt värdefullt vilket underlättar för framför allt naturvårdsorganisationer att argumentera för ett skydd av området.
11. Hur har den svenska IBA-listan tagits fram?
I stort sett hela IBA-karteringen har skett på ideell basis av SOF:s regionalföreningar och fågelklubbar runt om i landet. Uppgifter har sammanställts av SOF och skickats vidare till BirdLifes kontor i Cambridge, där man har satt kriterier på de svenska områden som föreslagits. Därefter har SOF fått en lista på uppgifter som måste kompletteras och information om vilka områden som ej nått upp till IBA-kriterierna. Efter ännu en bearbetning har den slutliga listan skickats till England för att tas med i den kompletta IBA-boken.
12. Varför saknas det IBA-lokaler på den svenska listan?
SOF har under de senaste åren lagt ner en hel del resurser på att vaska fram nya IBA. Totalt finns en lista på cirka 60 områden som har lagts fram som så kallade kandidat-IBA. Data för dessa håller på att samlas in och ett slutligt godkännande skall så småningom göras av BirdLifes kontor i Cambridge. 17 av dessa har under 2007 lagts in i World Biodiversity Database och granskas under slutet av året av BirdLife.
13. Kan den svenska IBA-listan påverkas?
IBA är ett projekt som kommer att pågå lång tid framöver. Vi anser att fler lokaler bör tillkomma, och vi kommer även att uppdatera information om befintliga IBA.
14. Var finns mer information om IBA?
På denna hemsida finns utdrag ur den europeiska IBA-boken att ladda ned. Den europeiska IBA-boken finns till salu via Naturbokhandeln. Kontaktpersoner för SOF är SOF:s Fågelskyddssekreterare, Henri Engström.
15. Hur förhåller sig IBA till fågelskyddsområden, naturreservat, SPA, Ramsar-områden m.fl. skyddsformer och konventioner?
I många fall så sammanfaller IBA med dessa skyddsformer. I den första IBA-sammanställningen (1989) var t. ex. samtliga Ramsarområden medtagna. Det berodde bl. a. på att flera av Ramsar-kriterierna även gäller som IBA-kriterier.
16. Bör SOF och andra föreningar driva på att IBA-områden utses till SPA?
För SOF:s del vill vi gärna se IBA-systemet som ett nätverk av områden. Föreningen vill därför att man ser från fall till fall om det är vettigt att driva att ett område avsätts som SPA. Ett flertal IBA-områden i Sverige har redan avsatts som SPA. I vissa fall kan det hända att vi tycker att det finns starka motiv att skydda ett IBA-område som SPA. I andra fall kan det hända att vi bedömer att tillräckligt med andra områden redan har avsatts som SPA för att säkra en eller flera fågelarters existens. En av BirdLife Europe formulerad målsättning är att minst samtliga IBA avsätts som SPA.
17. Finns det någon begränsning för hur stort kan ett IBA vara?
När det gäller marina IBA-områden finns en regel för att avgränsa områden med en viss koncentration av sjöfåglar. När det gäller land-IBA så är det ofta häcknings- och furageringsområden för fåglarna som avgör gränsdragningar.
18. Har det gjorts någon mer exakt avgränsning av de svenska IBA-områdena?
Nyligen har en digitalisering av IBA-områdenas gränser gjorts. Områdena framgår av
Svenska IBA-kartan.
Uppdaterat 5 december 2007
Robert Ekblom
Uppsala Universitet
| |
|
|
Fågelskydd, Sverige
Överst på sidan