Rariteskommittén bildades i början på 1970-talet efter brittisk förebild. Syftet var att på ett systematisk sätt bedöma observationer av ovanliga fåglar  i Sverige inför publicering. Rk tar även ställning i spontanitetsfrågor. Tidigare ingick även taxonomiska ställningstaganden i Rk:s uppgift, men sköts numera av SOF:s taxonomiska kommitté (Tk). 

Arbetssätt

Rk har två möten varje år. Normalt ligger dessa i mars/april och i november/december. Innan dessa möten har alla ledamöterna lämnat sina personliga bedömningar gällande alla aktuella raritetsrapporter som under perioden har matats in i rapportsystemet Svalan (den del av artportalen som behandlar fåglar).

 

Varje ledamot bedömer rapporterna enligt kategorierna A, B , C, D eller E. A betyder i stort sett Godkänd utan anmärkning. Om man tycker att rapporten är i magraste laget och faktiskt inte räcker för ett godkännande, bedöms rapporten med ett B. Om tre eller fler ledamöter sätter ett B så underkänns rapporten. Om man anser att rapporten bevisligen är felaktig (t.ex. foto som visar annan art) så sätter man i stället ett C. Om en enda av ledamöterna sätter ett C så underkänns rapporten oavsett övriga bedömningar. (Sådana rapporter kommer dock alltid upp till diskussion tills någon form av enighet nås.) Om man på förhand vet att man vill ta upp rapporten till diskussion sätter man ett D. E används för rapporter som av någon anledning inte kan eller ska bedömas, t.ex. gällande taxa där kunskapsläget anses bristfälligt och man i stället väljer att arkivera rapporten för framtida utredning.

 

På varje möte brukar ett 100-tal rapporter behandlas. I praktiken så diskuteras de allra flesta rapporterna på något sätt under mötena (bortsett från själva art- eller rasbestämningen så skall även antal, ålder, kön, lokal, datum, observatör samt eventuella sammanslagningar med andra fynd kontrolleras). 
 

Rapportörer som fått sina rapporter underkända underrättas av Rk med en motivering senast två veckor efter varje möte. Nuförtiden sker detta vanligen via e-post (om en sådan uppgivits i rapporten). Efter detta offentliggörs alla bedömningar på Svalan. I sammanhanget är det viktigt att notera att Rk med ett underkännande i de allra flesta fall inte menar att observatören har gjort en felbestämning. För en mycket stor del av underkännandena handlar det istället om att Rk inte anser bestämningen vara styrkt i sådan grad att den kan godkännas för officiell publicering. 
 

Samtliga fynd (även underkända sådana) publiceras sedan i Fågelåret, ett supplement till Vår Fågelvärld. 

Hur rapporterar man, och vad krävs för godkännande?
Hur du skall gå till väga för att sända in en rapport kan du se på sidan Så skall jag rapportera, och om du undrar vilka arter och raser som skall rapporteras kan du ta en titt i Förteckning över Sveriges fågeltaxa. 

För att en rapport skall bli godkänd krävs en bra beskrivning av fågeln i fråga. Dokumentation med foto eller bandinspelning underlättar ofta bedömningen avsevärt. Erfarenheten hos rapportören och dennes kännedom om arten i fråga spelar också en ej obetydlig roll i bedömningen. Detta kan i vissa fall vara svårt för Rk att avgöra och då är Rrk:s kommentarer (som lämnats på förhand) ofta av stor betydelse. Normalt brukar knappa 80% av rapporterna bli godkända.