|
|
 |
 |
 |
|
|
|
|
   
|
Nedan samlas dokument från ärenden som antingen bedöms vara av mer vägledande och principiell natur, eller där fågelskyddsfrågor lyfts fram alternativt negligerats.
|
Beslut från Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt angående en vindkraftparks påverkan på nattskärra, 2013-03-28 (Pdf 2,4 MB)
I ett ärende som Göteborgs Ornitologiska Förening (GOF) överklagat har mark- och miljödomstolen beslutat ge tillstånd till byggnation av högst åtta vindkraftverk i ett område med en tät population av nattskärra, en art som klassas som Nära hotad (NT) på svenska rödlistan. I takt med att allt fler vindkraftprojekt planeras i skogsbygd kommer nattskärran oftare i fokus. Inom huvuddelen av utbredningsområdet är gles talldominerad skog och hyggen de dominerade häckningsbiotoperna. Det är oklart i vilken grad nattskärran påverkas negativt av vindkraft, men dess levnadssätt indikerar att den kan vara särskilt utsatt för kollisionsrisk.
GOF fick inte gehör för sitt yrkande att avslå ansökan, men i villkoren för tillståndet ingår att undersöka hur områdets nattskärror har påverkats ett, två respektive fem år efter det att verken tagits i drift. Vidare får inte anläggningsarbeten utföras inom de viktigaste biotoperna för arten under häckningstid. Detsamma gäller för trädlärka. Intressant i sammanhanget är också att bolaget uppmanas använda belysningssystem som bara tänds upp när flygplan närmar sig, vilket minskar risken att nattflyttande fåglar kolliderar.
|
Beslut från Rättsenheten vid Länsstyrelsen i Jönköpings län att inte tillåta tre vindkraftverk i närheten av boplats för berguv i Gislaveds kommun, 2012-12-18 (Word 0,2 MB)
I maj 2012 överklagade Västbo Fågelklubb (VFK) och Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) ett beslut från Bygg- och miljönämnden i Gislaveds kommun att tre vindkraftverk som Eolus Vind AB ville uppföra inte behövde tillståndsprövas enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet. Orsaken till överklagan var att etableringen berör ett berguvsrevir. Alla tre vindkraftverken skulle stå närmare boplatsen än 2 km, det närmaste 1 300 m ifrån (SOF och Naturvårdsverket rekommenderar åtminstone 2 km buffertzon). Bygg- och miljönämnden föreskrev bolaget att uppföra ett kontrollprogram för att följa upp häckningsframgången, vilket är föga tröst i händelse av att berguvarna drabbas.
Med hänvisning till rapporten Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss (Pdf 1,7 MB) från Naturvårdsverkets kunskapsprogram Vindval framhåller Länsstyrelsen att ”berguven framstår som en av de fåglar som är mest känslig för störning och kollisionsrisker i samband med vindkraftetablering”. Med hänsyn till det låga antalet berguvsrevir i länet (15) och landet (475) samt till häckningsplatsernas natur bedömer Lst att en förlust av det aktuella reviret skulle kunna få en negativ inverkan på den regionala populationen av en skyddad art”.
Överklagan från VFK och SOF kan laddas ner här (Word 0,3 MB). |
Beslut från Miljöprövningsdelegationen i Östergötlands län om avslag för vindkraftpark med hänvisning till kungsörn, 2012-12-13 (Pdf 0,2 MB)
E.ON Vind Sverige AB har ansökt om tillstånd att uppföra 37 vindkraftverk i bl a Vaggeryds och Gislaveds kommuner i västra Småland. Området är viktigt för såväl häckande som övervintrande kungsörnar, vilket var huvudskälet för Vaggeryds Ornitologiska Förening, Värnamo Fågelklubb, Västbo Fågelklubb och Jönköpings Fågelklubb att lämna in en skrivelse med synpunkter på planerna till Länsstyrelsen.
Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Östergötlands län delade i sitt beslut fågelföreningarnas åsikt att området är olämpligt för vindkraftetablering. Förekomst av bivråk och skogshöns var ytterligare argument. MPD skriver: "Utifrån de utredningar som gjorts gällande vindkraftverkens inverkan på fågellivet finner Miljöprövningsdelegationen att risken för påverkan på ovanstående arter sammantaget leder fram till bedömningen att den föreslagna lokaliseringen är olämplig och att detta gäller hela det föreslagna området."
E.ON är emellertid av annan uppfattning och angav 2013-01-29 att man ändrat ansökan till att gälla maximalt 15 verk.
|
Mark- och miljödomstolens beslut att ge Vattenfall tillstånd att bygga etapp 1 i Markbygden, Piteå, 2012-09-25 (Pdf 1,9 MB)
Regeringen beslutade i mars 2010 att ge klartecken för att maximalt 1101 vindkraftverk får byggas i Markbygden (se längst ner på denna sida), vilket i så fall blir Nordeuropas hittils i särklass största vindkraftprojekt. Bolaget Vattenfall fick 2011-12-19 tillstånd av Länsstyrelsen i Norrbottens län för första etappen om maximalt 314 verk. Naturvårdsverket överklagade dock detta beslut, bl.a. med motiveringen att miljöpåverkan från hela projektet måste bedömas samtidigt. I september fattades nytt beslut i ärendet av Mark- och miljödomstolen i Umeå. Den slår fast att etapp 1 kan ges tillåtlighet men skärper villkoren på några punkter. Detta innebär exempelvis att vindkraftverk inte får placeras närmare än 2 km från kända boplatser av kungsörn och att flygkorridorer för kungsörn ska upprättas utifrån redovisade flygrörelser i området. Naturvårdsverket fick däremot inte gehör för sitt krav att vindkraftverk inte får placeras närmare än 1 km från kända spelplatser för tjäder. Tidigare beslut från Länsstyrelsen (finns som bilaga i domen) innebär att en hänsynszon om 200 meter ska lämnas runt Natura2000-området Svartliden.
|
Mark- och miljööverdomstolens beslut att inte ge Vattenfall tillstånd att bygga vindkraftpark på Mästermyr, Gotland, 2012-07-04 (Pdf 1,9 MB)
Gotlands Ornitologiska Förening har i flera instanser överklagat beslutet att ge Vattenfall Vindkraft Sverige AB tillstånd att anlägga en vindkraftpark på Mästermyr, där både kungs- och havsörn förekommer i goda antal. Mästermyr är också en viktig rastplats för bl.a. vitkindade gäss. Nu har Mark- och miljööverdomstolen gett GOF och fåglarna rätt genom att upphäva tillståndet. Beslutet kan inte överklagas.
Se vidare under Nyhet 2012-07-06.
|
Vägledande beslut från Mark- och miljööverdomstolen om lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 § miljöbalken, 2012-05-29 (Pdf 0,05 MB)
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) vid Svea Hovrätt beslutade 2012-05-29 att upphäva tillståndet från mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt att uppföra nio vindkraftverk på Gullberg i Söderhamns kommun. Såväl länsstyrelsen i Gävleborgs län som Naturvårdsverket ansåg att den föreslagna vindkraftparken kunde få negativa effekter på fiskgjuse (minst ett bo inom aktuellt område). Naturvårdsverket önskade vägledning från mark- och miljööverdomstolen i frågan om innebörden av 4 § artskyddsförordningen och huruvida verksamheten kunde tillåtas i förhållande till påverkan på häckande fiskgjuse. MÖD skriver i sitt domskäl att det saknas ”underlag för att säkerställa att artskyddsförordningens bestämmelser om fridlysning (4 § första stycket punkterna 2 och 4) eller eventuellt dispens från dessa bestämmelser (14 §) kan efterlevas” och att bolaget (Nordex Sverige AB) inte kunnat visa att ”den valda platsen uppfyller kravet på en lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 § miljöbalken”. Vikten av välgjorda miljökonsekvensbeskrivningar fastslås av slutmeningen: ”Miljökonsekvensbeskrivningen har också sådana brister beträffande dels förutsättningarna att uppfylla artskyddsförordningen och dels utredningen av alternativa lokaliseringar att godkännandet av den ska upphävas.”
|
Mark- och miljödomstolens beslut om förbud att utan dispens enligt 14 § artskyddsförordningen uppföra vindkraftverk vid Kråkerum, Mönsterås kommun, 2012-04-24 (Pdf 1,5 MB)
Mark- och miljödomstolen i Växjö beslutar att gå på länsstyrelsens linje att inte tillåta Södra Statkraft att bygga vindkraftverk i nära anslutning till havsörnsrevir. Mark- och miljödomstolen menar att en betydligt förhöjd förväntad risk att örnar ska kollidera (jämfört med vindkraftverk i allmänhet), är tillräckligt för rubricering "avsiktligt dödande". Därmed kan en sådan etablering inte tillåtas enligt artskyddsförordningen (som grundar sig på EU:s art- och habitatdirektiv).
Glädjande nog kan vi konstatera att den i höstas publicerade rapporten från Vindval ("Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss – Syntesrapport"), tolkas på ett ur fågelskyddssynpunkt korrekt sätt av mark- och miljödomstolen. Den citerar: "För att minimera riskerna för de svenska örnpopulationerna krävs hänsynstagande på lokal nivå i de områden där de häckar och framför allt en översyn av den samlade eventuella påverkan som kan ske i samband med storskalig utbyggnad”. Domstolen konstaterar att det aktuella området utgör ett kärnområde för den svenska havsörnspopulationen, som därmed ska behandlas med särskild respekt. En sammanfattande slutsats blir att av Vindval föreslagna "skyddsavstånd mellan havsörnsbo och vindkraftverk på 2-3 km, baserat på förslag från Sveriges Ornitologiska Förening" (citat från domen) ska tillämpas.
|
Miljöprövningsdelegationens dom Biotestsjön, Forsmark, 2012-02-09 (Pdf 1,0 MB)
Vattenfalls planer att uppföra 15 vindkraftverk runt Biotestsjön vid Forsmarks kärnkraftverk bifölls bl.a. av Östhammars kommun och Energimyndigheten. Däremot reagerade Naturvårdsverket, Naturhistoriska riksmuséet samt SOF och UOF (Upplands Ornitologiska Förening) starkt emot projektet, främst eftersom Biotestsjön är en av landets havsörnstätaste platser. Upp till 25 individer har setts samtidigt och uppskattningsvis 200 havsörnar besöker lokalen under en vinter.
Miljöprövningsdelegationen (MPD) vid Länsstyrelsen i Uppsala län gör den korrekta bedömningen att den planerade vindkraftparken kan utgöra en betydande negativ påverkan på såväl havsörnspopulationen som andra häckande, rastande och övervintrande fåglar. MPD konstaterar att Upplandskusten utgjorde ett av havsörnens viktigaste kärnområden under stammens kraftiga reducering under 1900-talet, varifrån andra områden återkoloniserats på senare tid. Regionen har således ett värde som garant för artens fortlevnad. Det närmaste aktiva havsörnsboet finns ca 500 meter från Biotestsjön och ytterligare sju finns inom 5 km avstånd.
MPD hänvisar till erkänd internationell praxis som gör klart att ett skyddsavstånd ska finnas mellan havsörnsbon och vindkraftverk. Man pekar på SOF:s rekommenderade 3 km, som ibland behöver utökas ytterligare. Länstyrelsen delar också vår åsikt att betydligt fler havsörnar än vad Vattenfall anger, kan komma att förolyckas vid uppförande av vindkraftparken. I enighet med miljöbalkens försiktighetsprincip är riskerna för stora, i synnerhet då havsörnen ännu inte har uppnått gynnsam bevarandestatus i något europeiskt land. Populationen längs Upplandskusten måste även fortsättningsvis bidra till att uppfylla detta mål.
"Länsstyrelsen gör sammanfattningsvis bedömningen att tillstånd inte kan beviljas då den föreslagna verksamheten strider mot lokaliseringsprincipen i 2 kap. 6 § MB. Enligt detta ska det för en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. I och med att sökanden valt en plats som uppenbart kommer att skada höga skyddsvärda miljövärden bedömer Länsstyrelsen att etableringen strider mot detta lagrum och att tillstånd därmed inte kan lämnas."
|
Stamåsen och Björkhöjden-Björkvattnet
Ångermanlands Ornitologiska Förening (ÅOF), Jämtlands Ornitologiska Förening (JOrF) och SNF har i fyra års tid argumenterat och arbetat för ökat skydd för befintliga kungsörnsrevir i två planerade vindkraftsparker i gränsområdet mellan Ångermanland och Jämtland. Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län tillät uppsättande av 18 vindkraftverk inom 2 km från ett befintligt kungsörnsbo på Björkhöjden-Björkvattnet och 4 vindkraftverk inom 2 km från ett kungsörnsbo på Stamåsen. Detta överklagades av ÅOF. Miljödomstolen i Östersund beslutade sedermera att inga vindkraftverk får byggas närmare än 2 km från bon av kungsörn och fjällvråk i dessa två vindkraftparker. Tillståndet tidbegränsas också till 30 år. Därtill kommer villkor som redan tidigare stod i beslutet från MPD om kontrollprogram och uppföljning av kungsörnens häckningsframgång, studier av vindkraftsdödade fåglar (eftersök med hund), kompensationsåtgärder etc. Statkraft SCA Vind AB överklagade beslutet, men Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm fastslog miljödomstolens beslut, vilket inte kan överklagas vidare. En stark uppmuntran och tydligt stöd för framtida ärenden!
|
Mark- och miljödomstolens dom angående Hjuleberg, Halland, 2011-06-17 (Pdf 4,7 MB)
Vattenfalls ursprungliga planer gällde 22 verk vid Hjuleberg i Halland. Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Halland sa emellertid nej till sex av dessa eftersom de skulle hamna alltför nära en av Hallands viktigaste övervintringsplatser för örnar. Detta beslut överklagades av Vattenfall till Mark- och miljödomstolen, men domstolen gick på länsstyrelsens linje. I domen hänvisas till Artskyddsförordningen som stadgar att det är förbjudet att avsiktligt störa eller döda vilda fåglar. Domstolen skriver:
"Sannolikt skulle det leda för långt att beteckna etablering av vindkraft som sådant avsiktligt handlande som utlöser förbuden enligt artskyddsförordningen. Emellertid måste andemeningen i artskyddsförordningen beaktas och gäller att det inte är visat annat än att vindkraftverk 1-6 med avsedd placering kan komma att förorsaka påtaglig skada för de fridlysta fåglarna och påverka deras bevarandestatus i ogynnsam riktning. Vid sådana förhållanden och ovan angivna bedömningar delar Mark- och miljödomstolen Miljöprövningsdelegationens bedömning att dessa vindkraftverk inte bör tillåtas."
Detta intressanta och viktiga fall bör bli vägledande för kommande ärenden!
|
Miljööverdomstolens dom angående Glötesvålen, Härjedalen, 2010-10-14 (Pdf 3,0 MB)
I detta fall bortsåg MÖD i sin dom från såväl Naturskyddsförbundet i Jämtland/Härjedalens anförande om att kungsörnar i området riskerade att skadas av etableringen, som från Naturvårdsverkets ståndpunkt att vindkraftetableringen kunde innebära en påtaglig skada på områdets naturvärden. Istället fastslogs enbart att rennäringen väger lättare än de nationella planeringsmålen för vindkraft.
|
Lågfjället Sjisjka, Natura 2000-område
Detta ärende är kontroversiellt, då det bl.a. innebär exploatering i Kaitums fjällurskogsreservat, tillika utsett till Natura 2000-område. Såväl SOF som SNF, Länsstyrelsen i Norbottens län och Naturvårdsverket (m.fl.) har bestritt lämpligheten av att anlägga en vindkraftpark på lågfjället Sjisjka, medan Regering och domstolar istället gått på exploatörens linje. I Miljööverdomstolens dom angående Sjisjka, Lappland, 2009-08-25 (Pdf 0,5 MB) uppfattas att regeringsbeslutet, precis som i fallet Markbygden (se nedan!), binder såväl MD som MÖD att tillåta etableringen, även om regeringen ålägger Miljödomstolen att pröva Natura 2000-tillståndet (MD ansåg i sitt yttrande att särskilt tillstånd inte behövdes!). I domen kan man också läsa yrkanden från SOF, SNF, Kammarkollegiet och Naturvårdsverket.
SNF överklagade Regeringens beslut till Regeringsrätten, men vann inget vidare gehör. I Regeringsrättens dom, 2010-05-27 (Pdf 1,6 MB) finns också regeringsbeslutet samt yttrande från Länsstyrelsen i Norbottens län och vad som framkom av miljökonsekvensbeskrivningen.
|
Regeringsbeslut Markbygden, Piteå, 2010-03-04 (Pdf 0,2 MB)
Markbygden, Piteå kommun, är i särklass Nordeuropas största vindkraftprojekt. Regeringen har beslutat att maximalt 1101 vindkraftverk får byggas över en yta om 450 kvadratkilometer. Denna tillåtlighetsprövning har skett enligt 17 kap. 1 § miljöbalken, vilket innebär att fortsatt prövning (av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län) endast gäller de frågor som inte omfattas av regeringens beslut. Regeringens prövning bör utgå från miljöbalkens allmänna hänsynsregler och samma miljökrav bör ställas som vid prövning av annan myndighet. Regeringen ska således vid sin tillåtlighetsprövning göra en fullständig bedömning av den aktuella verksamheten, men att lägga ansvaret för vissa miljöprövningar hos politiker istället för en domstol eller myndighet måste anses kontroversiellt.
|
|
|
|
|
|
 |
|
 |
|
|
|
|
|
|
