Holarktis fåglar, version 3

Aktuella versioner:


Bakgrund och förklaringar
Detta är webbversionen av den officiella listan med svenska, vetenskapliga och engelska namn på 2027 fågelarter anträffade i Holarktis. Dessutom finns status hos samtliga i Sverige anträffade arter angiven. Det är den enda listan av sitt slag på nätet. Originalversionen utarbetades 1995 av namnkommittén inom SOF i tryckt form (Holarktis Fåglar. Red.; Kjellén, N. och Olsson, U. Vår Fågelvärld suppl. nr. 23) och anpassades till webben av Erling Jirle 1996 (version 1). Den 31 dec 2003 gjordes en mängd taxonomiska ändringar i listan, baserat på SOF:s Taxonomikommittés första publicerade rapport, nr 1. Listan var nu inte längre en kopia av den tryckta listan från 1995 utan en oberoende uppdaterad version 2 (tryckt uppdaterad version finns ej).

Uppdatering av Holarktislistan sker årligen med senaste nytt från SOF:s Taxonomikommitté (Tk) respektive Raritetskommitté (Rk). Alla förändringar av svenska namn, vetenskapliga namn och engelska namn har fotnoter med förklaringar om ändringarna.

1 februari 2007 gjordes en mängd ändringar i listan i och med rapport nummer 2 från Tk blivit officiell och publicerats i Vår Fågelvärld nr. 1/2007. Listan döptes då om till Holarktis Fåglar, version 2. I samband med att rapport 3 från Tk publicerades i december 2010 i Vår Fågelvärld nr. 6/2010 bytte listan namn till Holarktis fåglar, version 3. De tidigare rödmarkeringarna av alla förändringar i version 2 står nu med svart text. Istället visar nya rödmarkeringar alla nya förändringar i version 3.

Några viktiga punkter:

  • Listan presenterar ställningstaganden inom systematiken. Den systematiska ordningsföljden överensstämmer i stort med Voous, K.H. 1973. List of recent Holarctic bird species. Non-passerines. Ibis 115: 612-638 och Voous, K.H. 1977. List of Recent Holarctic Bird Species. Passerines. Ibis 119: 376-406. Beträffande arturval och taxonomi på artnivå för Palearktis valde Nk 1995 att följa Mark Beaman (1994) Palearctic Birds - A Checklist of the Birds of Europe, North Africa and Asia north of the foothills of the Himalayas, Harrier Publications, Stonyhurst, samt vad beträffar Nordamerika (Nearktis) den systematik som tillämpas av American Ornithologists' Union (AOU).
  • Hela Arabiska halvön inkluderas i Palearktis.
  • Holarktis-listan har även kompletterats med uppgifter om arternas status i Sverige i kolumn 1 (häckare, regelbunden flyttare, raritet). Aktuell uppdatering gäller godkända fynd t.o.m. 31 dec 2010.
  • Principen för ordningsföljden för nya släkten i listan blir fr.o.m. version 4 att sätta det minst artrika släktet först och det artrikaste sist. Inom släkten står systerarter tillsammans. Systerarter står med artepiteten i bokstavsordning.
För arter påträffade i Sverige anges status med bokstäver eller siffror enligt följande i kolumn 1


B (= Breeding): regelbunden häckfågel.
b (= breeding unclear): artens status som regelbunden häckfågel är oklar eller oregelbunden.
M (= Migrant): Flyttfågel. Regelbundet uppträdande under flyttningen (vanligen i stora antal).
R (= Regular visitor): Tillfällig gäst, anträffad i 100 ex eller fler.
Siffra = anger antalet anträffade exemplar (under 100) av rariteter.
Siffra* = obestämd art (gäller 2 havsfåglar. Inkluderas i totalen för antal sedda Sverigearter)
(D/E:X) = antal fynd i kategorierna D och E (Icke spontana. Räknas ej på Sverigelistan.)
V efter ett svenskt fågelnamn betyder att begynnelseboksatven alltid skall stavas med stor bokstav (versal), beroende på att namnet härrör från ett personnamn i genitivform. Se mer under "Hur man skriver fågelnamn."

 

Statusändringar

Ny art för Sverige 1998: mongolpiplärka, Anthus godlewskii.

4 nya arter från 1999: tygeltärna, Onychoprion anaethetus,  skorstensseglare, Chaetura pelagica, orientseglare, Apus pacificus och rostgumpad törnskata, Lanius schach (Europas första!).

Under 2000 har en ny art påträffats: grässångare, Cisticola juncidis.
En art utgick 2000 från svenska listan (sedd utanför svenskt territorialvatten): svartbrynad albatross, Thalassarche melanophris.
2 april 2000 ändrade Raritetskommittén och Club 300s Listkommitté tillsammans statusen på 2 arter (flyttades från icke-spontana kat. D till kat. C, spontan), nämligen nilgås, Alopochen aegyptiaca och amerikansk kopparand, Oxyura jamaicensis.

Under 2001 gjordes följande nya fynd:
svartbrynad albatross, Thalassarche melanophris (accepterad april 2002, så tillbaka igen på svenska listan).
atlant/madeirapetrell, Pterodroma feae/madeira (accepterad april 2002).
piparsnäppa, Bartramia longicauda.
orientvadarsvala, Glareola maldivarium (accepterad mars 2004).

Nya arter funna 2002: vitvingad lärka, Melanocorypha leocoptera och iberisk gransångare, Phylloscopus ibericus (ny split dec 2003).

Nya arter funna 2003: hudsonspov, Limosa haemastica, sibirisk gråsnäppa, Tringa brevipes och sandsnäppa, Calidris pusilla.
14 december 2003 publicerade Tk taxonomiska förändringar som gjorde att Sverige fick 9 nya arter accepterade på Sverigelistan, iberisk gransångare var en av dem.
Det enda fyndet av svarthuvad trut, Larus ichthyaetus (från 1956), ströks av Rk nov 2003.

Ny art funnen 2004: svartvingad glada, Elanus caeruleus.
Strukna arter på Sverigelistan på Rk-mötet april 2005 (ett gammalt fynd av vardera): tatarfalk, Falco cherrug (i cat. A) och bruntrast, Turdus eunomus.

Nya arter funna 2005: amurfalk, Falco amurensis, kolymasnäppa, Calidris tenuirostris och dvärgspov, Numenius minutus.
Nya arter funna 2006: 0.
Däremot har ett fynd från 1984 av en törnskata ombestämts från isabellatörnskata, Lanius isabellinus till brun törnskata, L. cristatus, första fyndet för Europa.

Ny art funnen 2007: mindre albatross, Thalassarche chlororhynchos.
I och med Tk:s andra rapport, publicerad i Vår Fågelvärld nr. 1/2007, adderades amerikansk sjöorre, Melanitta americana till svenska listan.

Nya arter funna 2008: svarthuvad trut, Larus ichthyaetus och häcksparv, Emberiza cirlus.

Nya arter funna 2009: amerikansk rördrom, Botaurus lentiginosus och gulbrynad sparv, Emberiza chrysophrys.
I december 2010 publicerade Tk sin tredje rapport. I och med det tillkom två nya arter på Sverigelistan; rödhalsad trast, Turdus ruficollis (en godkänd obs, 2001) och kaukasisk lundsångare, Phylloscopus nitidus (en godkänd obs, 2003).

Nya arter funna 2010: starrsångare, Locustella certhiola, sångsparv, Melospiza melodia och bergortolan, Emberiza buchanani.


Totalt antal godkända fynd av kategori A-C (spontana) blir då 497 arter

2 obestämda havsfåglar och den utdöda garfågeln räknas in i denna summa. Detta sätt att räkna överensstämmer med Raritetskommitténs och "Fågelåret ".
I SOF:s krysslista "Miniförteckning" räknas på ett annat sätt och brukar anges en lägre summa.

Referenser:
Anderson, B. och Svensson, L. 2003. Holarktis fåglar. Ny forskning förändrar den officiella listan. Vår Fågelvärld 62 (8): 6–12.
Anderson, B., Jirle, E. och Svensson, L. 2007. Förändringar i listan över Holarktis fåglar - Rapport nr 2 från SOF:s taxonomikommitté. Vår Fågelvärld 66 (1): 14–21.
Breife, B., Hirschfeld, E., Kjellén, N. och Ullman, M. 2003. Sällsynta fåglar i Sverige. SOF, Stockholm.
Fågelåret 2002 (supplement till Vår Fågelvärld) och alla följande årliga utgåvor. 
Jirle, E., Svensson, L. Fromholtz, J. och Tyrberg, T. 2010. Förändringar i listan över Holarktis fåglar. Rapport nr 3 från SOF:s taxonomikommitté. Vår Fågelvärld 69 (6): 38–46.
Kjellén, N. och Olssson, U. 1995. Holarktis fåglar. Vår Fågelvärld suppl. nr. 43. SOF, Stockholm.

Sveriges fågeltaxa 2012, SOF. Uppdaterad dec 2011 med 2010 års fynd.

Hur man skriver fågelnamn i löpande text:
Vetenskapliga namn: Alltid stor begynnelsebokstav på släktnamnet, alltid liten begynnelsebokstav på artepitet, underartsepitet osv. Artnamn bildas av släktnamn + artepitet. Termen är vetenskapligt namn, mer korrekt än latinskt namn, eftersom en del namn härrör från grekiska och andra språk.

Engelska namn: Alltid stor begynnelsebokstav (versal) i alla delar av namnet (Chinese Hill Warbler). Ibland skrivs även sammansatta namn där en fågelgrupp är inblandad med versal, t.ex. Nepal Wren-Babbler, men det görs inte i denna lista, där skrivs bara begynnelsebokstaven med stor bokstav; Nepal Wren-babbler. I görligaste mån undviks bindestreck i namn, detta följer rekommendationerna i Gill & Wright (2006), Birds of the World. Recommended English Names.

Svenska namn skrivs i löpande text med liten begynnelsebokstav. Till exempel: "Vi såg en orientalisk blåflugsnappare."
Enda undantaget är namn som bygger på personnamn i genitivform, de skrivs med stor begynnelsebokstav även inne i löpande text. Till exempel: "Vi såg en Coopers hök."
Dessa undantag är markerade med ett V (Versal) efter det svenska namnet i web-listan, och med en asterisk (*) i den tryckta listan.
Rättelser till den tryckta listan:
Några enstaka stavfel har insmugit sig i den ursprungliga tryckta listan (VF Suppl. 23, 1995), dessa korrigerades 1 juni 2002 i webbversionen.

Denna sida uppdaterad 12 feb 2012. Erling Jirle.