Holarktis fåglar, version 5

Aktuella versioner:


Bakgrund och förklaringar
Detta är webbversionen av den officiella listan med vetenskapliga, svenska och engelska namn på 2300 fågelarter anträffade i Holarktis. Dessutom finns status hos samtliga i Sverige anträffade arter angiven. Det är den enda listan av sitt slag på nätet. Originalversionen utarbetades 1995 av dåvarande Namnkommittén inom SOF i tryckt form (Holarktis Fåglar. Red.; Kjellén, N. och Olsson, U. Vår Fågelvärld suppl. nr. 23) och anpassades till webben av Erling Jirle 1996 (version 1). Den 31 dec 2003 gjordes en mängd taxonomiska ändringar i listan, baserat på den av SOF inrättade Taxonomikommitténs första publicerade rapport, nr 1. Listan var nu inte längre en kopia av den tryckta listan från 1995 utan en oberoende uppdaterad version 2 (tryckt uppdaterad version finns ej). Listan följer Tk:s beslut. Tk ingår också som en av fem  kommitteer i den europeiska taxonomikommittén AERC-TAC.   AERC-TAC hemsida.


Uppdatering av Holarktislistan sker årligen med senaste nytt från SOF/BirdLife SverigesTaxonomikommitté (Tk) respektive Raritetskommitté (Rk). Alla förändringar av svenska namn, vetenskapliga namn och engelska namn från 2010 och framåt har haft fotnoter med förklaringar om ändringarna.
I version 4, publicerad februari 2013,  gjordes dels taxonomiska förändringar, dels tillägg av en stor mängd arter (225 st.)  från Nearktis (Nordamerika) i och med att gränsen för Nearktis omdefinierades söderut i Mexiko (se Vår Fågelvärld 1/2013 sid. 42–44). I södra Palearktis tillkom 23 arter.
I den nu publicerade Holarktislista 5 (11 april 2014) har förändringar införts med rött föranledda av Tk:s femte rapport, publicerad i Vår Fågelvärld 2/2014: 36–45 (se länken "Rapporter & dokument" till högerkolumnen om du vill läsa artikeln). Fotnoterna har utgått i denna version, men alla äldre fotnoter finns att läsa i den arkiverade versionen 4 (se högerkolumnen).
Några viktiga punkter:
  • Listan presenterar ställningstaganden inom systematiken. Den systematiska ordningsföljden överensstämmer i stort med Karel Voous  List of recent Holarctic bird species (BOU, London, 1977). Beträffande arturval och taxonomi på artnivå för Palearktis valde Nk 1995 att följa Mark Beamans Palearctic Birds - A Checklist of the Birds of Europe, North Africa and Asia north of the foothills of the Himalayas (Harrier Publications, Stonyhurst, 1994) samt vad beträffar Nordamerika (Nearktis) den systematik som tillämpas av American Ornithologists' Union (AOU). Tk följer ej längre strikt AOU:s rekommendationer.
  • Hela Arabiska halvön inkluderas i Holarktis.
  • För en noggrann definition av Holarktis gränser, se Rapporten i Vår Fågelvärld 1/2013 eller Holarktiskartan med beskrivning.
  • Från och med version 5 står kolumnerna med namn  i ny ordning, med de svenska namnen, inte först som tidigare, utan i kolumn 3, med liten begynnelsebokstav. Undantaget är svenska fågelnamn som börjar på ett personnamn i genitivform, dessa stavas alltid med stor begynnelsebokstav, så även här. I och med denna förändring har de tidigare V-markeringarna för stor begynnelsebokstav kunnat tas bort. Se mer om hur man skriver fågelnamn längst ner på denna sida.
För arter påträffade i Sverige anges status med bokstäver eller siffror enligt följande i kolumn 1 i Holarktislistan


B (= Breeding): regelbunden häckfågel.
b (= breeding unclear): artens status som regelbunden häckfågel är oklar eller oregelbunden.
M (= Migrant): Flyttfågel. Regelbundet uppträdande under flyttningen (vanligen i stora antal).
R (= Regular visitor): Tillfällig gäst, anträffad i 100 ex eller fler.
Siffra = anger antalet anträffade exemplar (under 100) av rariteter.
Siffra* = obestämd art (gäller 2 havsfåglar. Inkluderas i totalen för antal sedda Sverigearter)
(D/E:X) = antal fynd i kategorierna D och E (Icke spontana. Räknas ej på Sverigelistan.)
 

 

Statusändringar

Ny art för Sverige 1998: mongolpiplärka, Anthus godlewskii.

4 nya arter från 1999: tygeltärna, Onychoprion anaethetus,  skorstensseglare, Chaetura pelagica, orientseglare, Apus pacificus och rostgumpad törnskata, Lanius schach (Europas första!).

Under 2000 har en ny art påträffats: grässångare, Cisticola juncidis.
En art utgick 2000 från svenska listan (sedd utanför svenskt territorialvatten): svartbrynad albatross, Thalassarche melanophris.
2 april 2000 ändrade Raritetskommittén och Club 300s Listkommitté tillsammans statusen på två arter (flyttades från icke-spontana kat. D till kat. C, spontan), nämligen nilgås, Alopochen aegyptiaca och amerikansk kopparand, Oxyura jamaicensis.

Under 2001 gjordes följande nya fynd:
svartbrynad albatross, Thalassarche melanophris (accepterad april 2002, så tillbaka igen på svenska listan).
atlant/madeirapetrell, Pterodroma feae/madeira (accepterad april 2002).
piparsnäppa, Bartramia longicauda.
orientvadarsvala, Glareola maldivarium (accepterad mars 2004).

Nya arter funna 2002: vitvingad lärka, Melanocorypha leocoptera och iberisk gransångare, Phylloscopus ibericus (ny split dec 2003).

Nya arter funna 2003: hudsonspov, Limosa haemastica, sibirisk gråsnäppa, Tringa brevipes och sandsnäppa, Calidris pusilla.
14 december 2003 publicerade Tk taxonomiska förändringar som gjorde att Sverige fick 9 nya arter accepterade på Sverigelistan, iberisk gransångare var en av dem.
Det enda fyndet av svarthuvad trut, Larus ichthyaetus (från 1956), ströks av Rk nov 2003.

Ny art funnen 2004: svartvingad glada, Elanus caeruleus.
Strukna arter på Sverigelistan på Rk-mötet april 2005 (ett gammalt fynd av vardera): tatarfalk, Falco cherrug (i cat. A) och bruntrast, Turdus eunomus.

Nya arter funna 2005: amurfalk, Falco amurensis, kolymasnäppa, Calidris tenuirostris och dvärgspov, Numenius minutus.
Nya arter funna 2006: 0.
Däremot har ett fynd från 1984 av en törnskata ombestämts från isabellatörnskata, Lanius isabellinus till brun törnskata, L. cristatus, första fyndet för Europa.

Ny art funnen 2007: mindre albatross, Thalassarche chlororhynchos.
I och med Tk:s andra rapport, publicerad i Vår Fågelvärld nr. 1/2007, adderades amerikansk sjöorre, Melanitta americana till svenska listan.

Nya arter funna 2008: svarthuvad trut, Larus ichthyaetus och häcksparv, Emberiza cirlus.

Nya arter funna 2009: amerikansk rördrom, Botaurus lentiginosus och gulbrynad sparv, Emberiza chrysophrys.
I december 2010 publicerade Tk sin tredje rapport. I och med det tillkom två nya arter på Sverigelistan; rödhalsad trast, Turdus ruficollis (en godkänd obs, 2001) och kaukasisk lundsångare, Phylloscopus nitidus (en godkänd obs, 2003).

Nya arter funna 2010: starrsångare, Locustella certhiola, sångsparv, Melospiza melodia och bergortolan, Emberiza buchanani.


Nya arter funna 2011: bruntrast, Turdus eunomus och rödkindad sparv, Emberiza fucata.
Däremot underkände Rk det enda svenska fyndet av rödhalsad trast, Turdus ruficollis (Adak, Lycksele Lpm, 2001).

Det anträffades 4 nya arter för landet under 2012: gråhuvad sparv, Emberiza spodocephala, knölsvärta, Melanitta deglandi ssp. stejnegeri, mindre beckasinsnäppa, Limnodromus griseus och stensvala, Petrochelidon pyrrhonota.

10 december 2012 publicerade Tk sin fjärde rapport (VF 6/2012). I och med det tillkom en ny art på Sverigelistan, nämligen vitgumpad buskskvätta, Saxicola maurus (>160 fynd). 


15 februari 2013 publicerades en rapport från Tk i Vår Fågelvärld 1/2013 med en noggrann definition av Holarktis gränser och en justering i Mexiko. Se rapporten, eller kartan över Holarktis med denna definition. Samtidigt utökades artlistan med 23 arter från Palearktis och 225 från Nearktis.

15 april 2014 publicerade Tk sin femte rapport, i Vår Fågelvärld 2/2014. I och med den tillkommer turkestantörnskata, Lanius phoenicuroides som ny art för landet.

Totalt antal av Rk godkända fynd av kategori A-C (spontana) är för närvarande 506 arter.
2 obestämda havsfåglar och den utdöda garfågeln räknas in i denna summa. Detta sätt att räkna överensstämmer med Raritetskommitténs och "Fågelåret ".
I SOF:s krysslista "Miniförteckning" räknas på ett annat sätt och brukar anges en något lägre summa.

Referenser:
Anderson, B. och Svensson, L. 2003. Holarktis fåglar. Ny forskning förändrar den officiella listan. Vår Fågelvärld 62 (8): 6–12.
Anderson, B., Jirle, E. och Svensson, L. 2007. Förändringar i listan över Holarktis fåglar - Rapport nr 2 från SOF:s taxonomikommitté. Vår Fågelvärld 66 (1): 14–21.
Breife, B., Hirschfeld, E., Kjellén, N. och Ullman, M. 2003. Sällsynta fåglar i Sverige. SOF, Stockholm.
Fromholtz, J., Anderson, B., Jirle, E., Lagerqvist, M., Svensson, L. och Tyrberg, T. 2014. Förändringar i listan över Holarktis fåglar. Rapport nr 5 från SOF/BirdLife Sveriges taxonomikommitté. Vår Fågelvärld 73 (2): 36–45.
Fågelåret 2002 (supplement till Vår Fågelvärld) och alla följande årliga utgåvor t.o.m. 2011 (publicerad 10 dec 2012).
Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J. och Tyrberg, T. 2010. Förändringar i listan över Holarktis fåglar. Rapport nr 3 från SOF:s taxonomikommitté. Vår Fågelvärld 69 (6): 38–46.
Kjellén, N. och Olssson, U. 1995. Holarktis fåglar. Vår Fågelvärld suppl. nr. 43. SOF, Stockholm.
Svensson, L., Tyrberg, T., Fromholtz, J. och Jirle, E. 2012. Förändringar i listan över Holarktis fåglar. Rapport nr 4 från SOF:s Taxonomikommitté. Vår Fågelvärld 71 (6): 41–47.

Sveriges fågeltaxa 2012, SOF.
Tyrberg, T. och Jirle, E. 2013. Ny gräns för Holarktis. Rapport från SOF:s Taxonomikommitté. Vår Fågelvärld 72 (1): 42–44.
 

Hur man skriver fågelnamn i löpande text:
Vetenskapliga namn: Alltid stor begynnelsebokstav på släktnamnet, alltid liten begynnelsebokstav på artepitet, underartsepitet osv. Artnamn bildas av släktnamn + artepitet. Termen är vetenskapligt namn, mer korrekt än latinskt namn, eftersom en del namn härrör från grekiska och andra språk.

Engelska namn: Alltid stor begynnelsebokstav (versal) i alla delar av namnet (Chinese Hill Warbler). Ibland skrivs även sammansatta namn där en fågelgrupp är inblandad med versal, t.ex. Nepal Wren-Babbler, men det görs inte i denna lista, där skrivs bara begynnelsebokstaven med stor bokstav; Nepal Wren-babbler. I görligaste mån undviks bindestreck i namn, detta följer rekommendationerna i Gill & Wright (2006), Birds of the World. Recommended English Names.

Svenska namn skrivs i löpande text med liten begynnelsebokstav. Till exempel: "Vi såg en orientalisk blåflugsnappare."
Enda undantaget är namn som bygger på personnamn i genitivform, de skrivs med stor begynnelsebokstav även inne i löpande text. Till exempel: "Vi såg en Coopers hök."
Rättelser till den tryckta listan:
Några enstaka stavfel har insmugit sig i den ursprungliga tryckta listan (VF Suppl. 23, 1995), dessa korrigerades 1 juni 2002 i webbversionen.

Denna sida uppdaterades 27 april 2014. Erling Jirle, Tk.